Först har man en ganska så toppendag, och så kommer man hem och får beskedet att Stampe, min fina lilla kanin Stampe, har dött. Jag var verkligen inte en bra matte. Men jag älskade honom ändå.
Jag kommer sakna dig Stampe, jag gör det redan. Jag kommer sakna att ha dig i famnen när jag behöver tänka, och annars också. Jag önskar att jag hade fått ett sista adjö, en sista kram, idag. Men nu kommer jag aldrig, aldrig få gosa med dig igen, inte i detta liv.
Varför, lilla vän, varför?
Skuldkänslorna öser över mig.
:'(


Jag älskar dig Stampe!♥